”Om du tjänar 30 000 euro om året är det rimligt att spendera mellan 1 500 och 3 000”: vad finansiella experter säger om semestern

Semestern är en av de mest efterlängtade perioderna på året, men ofta planeras den med ett kortsiktigt perspektiv, utan att ta hänsyn till den ekonomiska inverkan den kommer att ha på ekonomin under resten av året.

Finansutbildaren varnade i Men’s Health för ett vanligt problem: många människor njuter av sin semester på kredit och tar lån som sedan tar månader eller till och med år att betala tillbaka. Detta skapar en ekonomisk börda som destabiliserar årsbudgeten och kan göra dagens semester till en källa till ångest från september.

För att undvika denna situation betonar vikten av att integrera semestern i den årliga ekonomiska planeringen. ”Att planera en specifik budget för semestern är grundläggande för en god personlig ekonomi”, säger experten.

Semestern som en fast kostnad

Vila och avkoppling är nödvändiga för att upprätthålla fysisk och mental välbefinnande under hela året, och semestern är det bästa tillfället att göra det. Därför föreslår att man ska sluta se semestern som en lyx eller en nyck och börja betrakta den som en nödvändig årlig fast kostnad för vårt välbefinnande, i samma kategori som bolånet, elräkningen eller maten.

Finansexperten hävdar att det är ett stort misstag att betrakta semestern som en tillfällig utgift eller en belöning som man betalar efter resan. Genom att göra det till en fast utgift kan man fördela kostnaden över hela året, vilket gör att man slipper skuldsätta sig och kan ”njuta utan skuldkänslor eftersom man redan har pengarna avsatta för detta ändamål”.

Denna förändrade inställning gör det lättare att förutse utgifterna och ger ekonomisk trygghet. Enligt är hans rekommendation att man avsätter mellan 5 och 10 % av sin årliga inkomst till semester, beroende på prioriteringar och ekonomisk situation. Konkret innebär det att om man tjänar 30 000 euro per år är det rimligt att avsätta 1 500–3 000 euro per år till semester.

De finansiella experterna på förespråkar också denna sparprocent på 10 % och lägger till ett alternativt förslag för att beräkna sparandet till semestern.

Efter att alla fasta och rörliga utgifter har dragits av från månadslönen får man det belopp som är tillgängligt för sparande. Det rekommenderas inte att mer än 60 % av detta sparbelopp avsätts till semestern.

Med andra ord, om du efter att ha dragit av alla månadens utgifter (hyra, räkningar, mat etc.) har 300 euro kvar, bör du avsätta 180 euro den månaden till din semester. De återstående 120 euro bör sparas eller användas för oförutsedda utgifter.

Avsätt en procentandel av årslönen

Problemet är uppenbart: bristen på framförhållning när det gäller att planera semestern gör att allt fler människor varje år skuldsätter sig för att ”njuta” av sin ledighet. Enligt uppgifter från ökade ansökningarna om konsumentkrediter med 14 % under det första kvartalet 2025, vilket visar på behov av att ta lån för att finansiera semestern.

Dessutom kan detta behov av extra finansiering leda till misstag som att finansiera semestern med kreditkort, vilket kan medföra ytterligare kostnader eftersom räntorna för dessa kreditsystem kan uppgå till upp till 18 %. Denna typ av skuldsättning för att finansiera några veckors semester blir därför alltför kostsam och skadar den framtida ekonomiska hälsan.

Att betrakta semestern som en fast kostnad gör det möjligt att planera sparandet genom att avsätta en viss summa pengar varje månad för detta ändamål, på samma sätt som man avsätter pengar för att betala hypotekslånet. För att sparandet inte ska bli en ytterligare källa till ekonomisk stress rekommenderar experten att man inte fastställer ett fast belopp per månad, utan en procentandel av inkomsten.

På så sätt, om din månadsinkomst varierar, kommer även sparandet att variera i samma utsträckning. Med rätt planering är det din ekonomi som avgör det realistiska budgeten för den semester du har råd med, vilket förhindrar att ”jag förtjänar det” utsätter ditt framtida jag för onödig ekonomisk stress.

Investeraren och finansrådgivaren instämmer i denna strategi, även om han inte vågar ange en konkret procentandel eftersom varje persons situation är unik. Han rekommenderar dock att man gör en budget i förväg med alla månatliga inkomster och utgifter. På så sätt kan man bestämma hur stor andel av månadsinkomsten som kan avsättas till semestern. ”Man måste känna till sina utgifter och inkomster för att kunna spara pengar”, säger Linares.

Skapa automatiska sparvanor: ”betala dig själv först”

författare till bästsäljaren ”Atomic Habits” och en av de mest kunniga personerna när det gäller att skapa vanor, hävdar att förlita sig på viljestyrka är den rakaste vägen till misslyckande.

Därför föreslår att man eliminerar den interna förhandlingen med en beprövad metod: automatisera sparandet. ”Så fort du får lön ska 5–10 % automatiskt överföras till ett separat konto som är svårt att komma åt”, säger experten.

På så sätt blir sparandet en automatisk rutin där principen ”betala dig själv först” tillämpas, så att den procentuella andelen av sparandet inte längre är tillgänglig på ditt ”tillgängliga” konton för att spenderas.

finansiell rådgivare, försäkrar att denna strategi prioriterar sparandet och hjälper till att avsätta en del av inkomsten till ett projekt. ”Även om det kan vara svårt att anamma ’betala dig själv först’-strategin, är fördelarna i form av ekonomisk trygghet och minskad stress tydliga och bestående”, säger Giralt.

Genom att välja denna strategi minskar den ekonomiska stressen. ”Att spara ska vara som att andas ekonomiskt, inte något man gör ’när man har pengar över’, utan något man gör för att leva lugnt och ha frihet att fatta beslut”, säger. Nyckeln ligger i att skapa sparsystem som fungerar utan att man behöver komma ihåg dem eller förhandla om dem.

Att planera och spara är bara två delar av processen: att kontrollera utgifterna under semestern är också viktigt. rekommenderar återigen att man inte faller in i ”jag förtjänar det”-tankesättet när man redan njuter av semestern, utan att hålla sig så nära den ursprungliga budgeten som möjligt för att inte äventyra den ekonomiska stabiliteten efter resan.

rekommenderar att man använder tekniska hjälpmedel som förenklar budgetkontrollen utan att göra den till en källa till stress. Att noggrant följa upp utgifterna under semestern bidrar till att man kan njuta av vilan utan skuldkänslor eller ekonomisk oro, för morgondagens du förtjänar också att leva utan ekonomisk oro.

Att upprätthålla disciplinen före, under och efter resan är nyckeln till att semestern blir en verklig paus, både mentalt och ekonomiskt.